Logga in

Kraven skruvas upp

Publicerad
8 Sep 2017, 10:15

En konventionell varmvattenberedare av förrÄdstyp Àr en okomplicerad apparat: en isolerad behÄllare med nÄgon form av uppvÀrmningsanordning. Nackdelen Àr att det Àr svÄrt att göra dem energieffektiva.

Text

Jan Fredriksson

SvÄrigheten att göra varm­vattenberedare effektiva har uppmÀrksammats inom EU och sedan snart tvÄ Är tillbaka gÀller ekodesign- och energimÀrkningskrav för varm­vattenberedare.

Kraven kommer att skÀrpas i flera steg med start 26 september i Är. Ekodesignförordningen gÀller varm­vattenberedare med vÀrmeeffekt upp till 400 kW och i stort sett alla typer utom fast- eller biobrÀnsle­eldade beredare.

Varmvattenberedare ska ocksÄ ha energimÀrkning och detta gÀller Àven kombinationer av varmvattenberedare och solvÀrmeutrustning, exempelvis sol­paneler som sÀljs i paket.

LÀs hela reportaget som pdf hÀr.

Kraven för varmvattenberedare tillsammans med ackumulatortankar förvÀntas spara 125 TWh primÀrenergi Ärligen inom EU frÄn Är 2020, vilket motsvarar 26 miljoner ton koldioxid.

De nya kraven medför bland annat att endast de mest effektiva konventionella elberedarna i storlekar upp till L/XL kommer att kunna uppfylla dem. Större elberedare mÄste kompletteras med till exempel solvÀrme eller vÀrmepump.

En annan teknik som kan minska energianvÀndningen för elberedare Àr smart styrning (smart-control). Det Àr en sjÀlvlÀrande teknik som anpassar sig efter anvÀndarens vattenanvÀndningsmönster och som ska minska vÀrmeförlusterna.

Sedan 2015 omfattar kraven bland annat energieffektivitet, bullernivÄer och produktinformation. Storlekarna pÄ varmvattenberedare Àr indelade i tio sÄ kallade deklarerade tapp-profiler, frÄn 3XS till 4XXL.

Godhetstalet för varmvattenberedare kallas energieffektivitet varmvatten, ηwh, och anges i procent. Talet Àr kvoten mellan en teoretiskt berÀknad energianvÀndning för varmvatten och den tillförda primÀrenergin för detta.

Tillförd el rÀknas upp med energifaktorn 2,5, medan olja och gas rÀknas upp med faktorn 1,0.

Energieffektivitetsklasserna följer den vanliga rangordningen frÄn G till A+++. Kraven beror pÄ beredarstorleken och högre krav gÀller för större storlekar. Sedan september 2015 har det bara varit tillÄtet att sÀlja beredare klassade E eller bÀttre. Beredare med smart styrning ska vara klassade F eller bÀttre.

FrĂ„n 26 september i Ă„r skĂ€rps kraven och blir mer differentierade beroende pĂ„ storlek. Utan smart styrning ska klass C uppfyllas i storlekarna XS–L och klass D för de större. Med smart styrning gĂ€ller klass D för samtliga.

Ytterligare krav kommer 2018. DÄ gÀller ocksÄ krav pÄ utslÀpp av kvÀveoxider (NOx) samt högre energieffektivitet för de riktigt stora beredarna i klass XXL till 4XL. En 300-liters beredare ska dÄ klara minst klass B.

Att ersÀtta en elberedare med en vÀrmepumpberedare mÄste göras genomtÀnkt. VÀrmepumpberedare mÄste ha en vÀrmekÀlla. För beredare som anvÀnder luft kan vÀrmekÀllan vara uteluft eller frÄnluft.

Om vĂ€rme tas frĂ„n huset kommer uppvĂ€rmningsbehovet att öka. Varma dagar Ă€r det inget problem, dĂ„ kan kylan frĂ„n beredaren anvĂ€ndas till komfortkyla. VĂ€rre Ă€r det under uppvĂ€rmningssĂ€songen – i vĂ€rsta fall blir det ett nollsummespel om vĂ€rmepumpen tar vĂ€rme i samma rum som den slĂ€pper ut den nedkylda luften.

Har huset direktverkande el uteblir vinsten helt. Om huset har annan uppvÀrmning varierar kalkylen.

PÄ den svenska marknaden Àr Indol en ganska liten aktör. Men företaget har sÄlt vÀrmepumpberedare pÄ den nordamerikanska marknaden sedan början av 1990-talet och sedan flera Är i stora delar av övriga Europa. HÀr i Sverige har kunderna Ànnu inte riktigt fÄtt upp ögonen för den energisparande tekniken.

Marcus Almering– EfterfrĂ„gan pĂ„ vĂ€rmepumpberedare Ă€r hela tiden ökande, men sett till totala försĂ€ljningen av varmvattenberedare Ă€r andelen försvinnande liten, sĂ€ger Marcus Almering, vd för Indol i Sverige.

Han menar att det Àr förvÄnade eftersom kraven pÄ energimÀrkning och ekodesign funnits i snart tvÄ Är. Med de skÀrpta kraven Àr förhoppningen att kunder och branschen fÄr upp ögonen.

– VĂ„r bedömning Ă€r att större elberedare kommer att fasas ut de kommande Ă„ren, dĂ„ de anvĂ€nder alldeles för mycket energi. Vi tror att framtiden ligger i vĂ€rmepumpberedare, solfĂ„ngare och solceller, sĂ€ger Marcus Almering.

Samtidigt Àr branschen trög, det finns motstÄnd mot nyheter och fÄ har kunskap.
Indols produkter finns just nu inte hos de större grossistkedjorna. MÄlgruppen Àr Àgare av villor, radhus och fritidshus som nÄs direkt via VVS-installatörer.

– VĂ„ra kunder Ă€r i huvudsak de som har elberedare och elvĂ€rme, eventuellt kompletterad med luft/luftvĂ€rmepump. De kanske har billigare uppvĂ€rmning, men inte billigare varmvatten.
En annan kundgrupp Àr ocksÄ de med bergvÀrme som har elberedare för att tÀcka större varmvattenbehov.

Indol rekommenderar flera installationsalternativ, bland annat att ta vÀrme frÄn uteluft men ocksÄ frÄn samma eller angrÀnsande rum som vÀrmepumpberedaren installeras i. Utan extern flÀkt klarar beredaren att anslutas med fem meter luftkanal pÄ till- och frÄnluft.

– Ofta finns det ganska mycket outnyttjad energi i husen, Ă€ven med direktverkande el, som inte tillgodogörs, menar Marcus Almering. I de flesta fall leder man ut den kalla luften genom en yttervĂ€gg. Det har ocksĂ„ blivit populĂ€rt att sĂ€tta ett T-stycke med spjĂ€ll pĂ„ utgĂ„ende luft och leda in den kalla luften nĂ„gonstans i huset sommartid. DĂ„ fĂ„r man ”gratis” kyla nĂ€r vĂ€rmepumpberedaren gör varmvatten.

PopulÀra badkar ökar varmvattenbehovet i nya smÄhus och köparna förlitar sig pÄ att tillverkaren vÀljer energieffektiva produkter.

– MĂ„nga förutsĂ€tter att vi har systemlösningar som följer de lagar och krav som finns och Ă€r bĂ€st pĂ„ marknaden. Vi redovisar energianvĂ€ndningen för varje hus, bĂ„de för varmvatten och övrig anvĂ€ndning, för att visa att vi klarar energikraven, sĂ€ger Stefan Eklund, produktansvarig pĂ„ Myresjöhus.

Myresjöhus har valt Nibe som leverantör och Stefan Eklund menar att det ger förtroende hos kunderna.

Stefan Eklund– NĂ€r det gĂ€ller varmvatten Ă€r det ofta mer diskussion om behovet av varmvatten som kan styra storleken pĂ„ beredaren. Det har blivit populĂ€rt och vanligt med lite större, djupare badkar. DĂ„ rĂ€cker det inte alltid med traditionella beredare pĂ„ 180–200 liter, sĂ€ger Stefan Eklund.

Hus med bergvÀrmepump kompletteras dÄ med extra 300-liters beredare och hus med frÄnluftvÀrmepump med en extra beredare pÄ 200 liter.

Det skÀrpta ekodesignkraven pÄ varmvattenberedare har ingen direkt pÄverkan för Myresjöhus.

– Vi har ansvar för att strukturera vĂ„ra hus sĂ„ att vi, med de vĂ€rmetekniska lösningar som finns, klarar kraven. Sen Ă€r det tillverkarkrav som vi inte kan pĂ„verka sĂ„ mycket, exempelvis energieffektiva pumpar, flĂ€ktar och annat som fasas in, sĂ€ger Stefan Eklund.

Information om Àndrade produkter kommer i första hand frÄn leverantören. Men han menar att förÀndringstakten Àr stor inom mÄnga miljöpÄverkande omrÄden och att det finns risker att leverantörer inte följer, eller kÀnner till, myndighetskraven.

Vad driver Myresjöhus utveckling mot energieffektivitet?

– Energikraven i byggreglerna Ă€r den största drivande parametern hittills. För kunderna Ă€r det sĂ„ mycket annat som styr nĂ€r de vĂ€ljer bostad. LĂ€get Ă€r alltid det viktigaste och att det finns möjlighet att bygga rĂ€tt typ av hus. De andra frĂ„gorna kommer efterĂ„t, vĂ€ldigt fĂ„ mĂ€nniskor börjar med energianvĂ€ndningen.

Se översikten pÄ varmvattenberedare hÀr.

Rekommenderade artiklar

Kan man dra slangen frÄn tvÀttmaskinen ner i wc-cisternen?
För prenumeranter

MĂ„ste man tejpa Vatettes V6 bockfixtur?
Det finns flera olika metoder för att fÄ bort kalk, som kan sÀtta igen avlopp, ur vatten.

4 sÀtt att fÄ bort kalkbelÀggningar och urinsten
I centrala Åstorp i nordvĂ€stra SkĂ„ne har bostadrĂ€ttsföreningen Backsippan hittat en lösning som förhindrar den negativa inverkan – utan att pĂ„verka hĂ€lsoeffekterna. I en intilliggande undercentral gĂ„r vattenrören ut till de 31 lĂ€genheterna i ena huset. Monterad pĂ„ utsidan av röret pĂ„ inkommande kallvatten sitter ”Kalkknusern”, en liten apparat ­ kopplad till en styrenhet pĂ„ vĂ€ggen.

Helt stopp i lĂ€genheter – sĂ„ fick brf:en bort urinsten ”hĂ„rd som betong”

”DĂ„lig varmvattenproduktion ville vi inte vara med om igen”
Lucka 6 döljer sig under toalettlock 6.

VVS-kalendern lucka 6: ”NĂ„gon har köpt tvĂ„ luktstopp och byggt ihop ganska konstigt”
Öppna VVS-lucka 2 genom att klicka pĂ„ toalettlocket med en tvĂ„a pĂ„.

VVS-kalendern lucka 2: HyresgÀsten skaffade tvÀttmaskin och gjorde en egen lösning pÄ avloppet
VVS-kalendern lucka 1. Öppna toalettlocket med en etta pĂ„ genom att klicka pĂ„ det.

VVS-kalendern lucka 1: Informerade kunden om situationen och tackade för mig

Falska uppgifter om skadestĂ„ndsansprĂ„k pĂ„ Försvarsmakten: ”En skitsak för oss”

PEM-slang till WC-cisternen: ”Smart  – men kanske inte sĂ„ snyggt”
Kraven skruvas upp Kan man dra slangen frĂ„n tvĂ€ttmaskinen ner i wc-cisternen? MĂ„ste man tejpa Vatettes V6 bockfixtur? 4 sĂ€tt att fĂ„ bort kalkbelĂ€ggningar och urinsten Helt stopp i lĂ€genheter – sĂ„ fick brf:en bort urinsten ”hĂ„rd som betong” ”DĂ„lig varmvattenproduktion ville vi inte vara med om igen” VVS-kalendern lucka 6: ”NĂ„gon har köpt tvĂ„ luktstopp och byggt ihop ganska konstigt” VVS-kalendern lucka 2: HyresgĂ€sten skaffade tvĂ€ttmaskin och gjorde en egen lösning pĂ„ avloppet VVS-kalendern lucka 1: Informerade kunden om situationen och tackade för mig Falska uppgifter om skadestĂ„ndsansprĂ„k pĂ„ Försvarsmakten: ”En skitsak för oss” PEM-slang till WC-cisternen: ”Smart  – men kanske inte sĂ„ snyggt”