Byggnads blockad prövas i Högsta domstolen

Byggfirman HGS i Linköping vägrade att teckna kollektivavtal med granskningsavgifter. Då satte facket, Byggnads, företaget i blockad, men HGS hann gå i konkurs innan blockaden upphörde. Nu tar Högsta domstolen upp målet för att pröva om det går att hålla arbetsmarknadsorganisationer ansvariga för deras övertramp av fri- och rättigheter.
– Ett mycket viktigt principiellt mål, säger Clarence Crafoord, vd för Centrum för rättvisa och juridiskt ombud för byggföretagets ägare.

Henrik Gustavsson drev byggfirman HGS i Linköping. 2006 kontaktades han av Byggnads som ville teckna kollektivavtal. Kollektivavtalet skulle även innehålla så kallade granskningsavgifter, som innebär att 1,5 procent av de anställdas löner skulle gå till Byggnads varje år.

Henrik Gustavsson vägrade skriva på ett kollektivavtal med granskningsavgifter. Då satte Byggnads byggföretaget i blockad. Byggnads kontaktade bland annat HGS leverantörer och kunder och uppmanade dem att sluta samarbeta med HGS, som fick problem med att ta nya uppdrag.

– Fallet är principiellt väldigt viktigt för det handlar om respekten för individens fri- och rättigheter på svensk arbetsmarknad, säger Clarence Crafoord, chef för Centrum för rättvisa och juridiskt ombud för Henrik Gustavsson.

Mitt under blockaden, i februari 2007, kom en dom i Europadomstolen där man konstaterade att systemet med granskningsavgifter inte var lagligt. Trots domen dröjde det till juni 2007 innan Byggnads hävde blockaden och erbjöd HGS ett kollektivavtal utan granskningsavgifter. Men då var det redan för sent för Henrik Gustavssons företag. Efter ett års blockad hade företaget inga uppdrag och inga anställda kvar. Företaget sattes snart därefter i konkurs. Henrik Gustavsson stämde då Byggnads.

– Vi har stämt Byggnads för vi menar att deras agerande innebär ett intrång i bolagets äganderätt och föreningsrätten enligt Europakonventionen, säger Clarence Crafoord.

– På svensk arbetsmarknad har vi överlåtit stora delar av det som i andra länder regleras i lagstiftningen till arbetsmarknadens parter. Om dessa privata subjekt, parterna, begår intrång måste man kunna rikta krav mot dessa.

Centrum för rättvisa har drivit Henrik Gustavssons fall både i tingsrätten och i hovrätten. Gustavsson förlorade i båda instanserna. Enligt Svea hovrätts dom från 2013 kan fackförbund och arbetsgivarorganisationer som inskränker enskildas fri- och rättigheter enligt Europakonventionen inte bli skadeståndsskyldiga. Det ska nu prövas i HD.