Attefall hoppas på rättslig process om särkraven

Nyligen klubbade riksdagen igenom den omdiskuterade stopplagen som förbjuder kommunerna att ställa tuffare energikrav. – Byggaren kan sen riva sönder ett sådant avtal. Men det vore bra med en rättslig process, så att man får ett prejudikat, sa bostadsminister Stefan Attefall (KD) vid ett informellt samtal hos Sveriges Byggindustrier (BI) i Almedalen.

Bostadsministern var på strålande humör och fick en stor applåd av de församlade byggherrarna i det vackra huset innanför Visby ringmur för sitt arbete, däribland att ha tillsatt ett 60-tal statliga utredningar. På frågan om vad han är mest nöjd med under sin tid som bostadsminister svarade han:

– Det har gått kraftigt åt rätt håll, men det återstår en del att göra, slog Stefan Attefall fast och vecklade samtidigt ut en folder från Regeringskansliet med rubriken ”Enklare att bygga fler bostäder”.

I foldern nämns bland annat förenklade regler för byggandet av student- och ungdomsbostäder, slopad byggfelsförsäkring, sänkt fastighetsavgift och en enklare och snabbare planprocess.

I den sistnämnda åtgärden ryms förbudet mot kommunala särkrav, något som fått politiker i bland annat Stockholm och Malmö att ljudligt protestera.

Stockholm energikrav är i dag på 55 kWh/m² jämfört med 90 kWh/m², år enligt Boverkets Byggregler (BBR) och stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C) undersöker nu hur huvudstaden ska kunna kringgå stopplagen.

– Byggaren kan skriva på ett sådant exploateringsavtal och sedan riva sönder det. Men jag skulle gärna se att man drev en rättslig process för att få ett prejudikat, sa Stefan Attefall och tillade att det inte finns några sanktioner mot kommuner som bryter mot förbudet.

– Men är det uppenbart att en kommun begår flagranta brott mot riksdagsbeslut så får man överväga att ta till andra metoder, sa bostadsministern.

Den nya lagen träder i kraft i två omgångar, den 1 januari 2015 och den 1 juli 2015.