Logga in

Var tredje arbetstagare på uppdrag i Sverige jobbar i byggsektorn

Publicerad
25 Feb 2014, 12:57

Nästan 20 000 personer har anmälts sedan juli till Arbetsmiljöverkets register för arbetskraft som är här på tidsbegränsade uppdrag. Främst skickar företag i Tyskland, Polen och Indien hit arbetskraft. Flest uppdrag sker inom bygg, tillverkning och IT.

Sedan 1 juli 2013 måste utländska arbetsgivare som skickar arbetstagare till Sverige för att arbeta under begränsad tid anmäla detta i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister. Registreringskravet gäller för utländska arbetsgivare etablerade i ett annat land än Sverige, inom eller utanför EU.

Under andra halvan av 2013 startade 2 700 arbetsgivare konton hos Arbetsmiljöverket och nästan 20.000 arbetstagare har registrerats. En arbetstagare kan registreras för ett eller flera uppdrag. Vistelsetiden för arbetstagaren varierar mellan sex dagar upp till flera år. Under en genomsnittsmånad befinner sig drygt 6 000 utländska arbetstagare här.

– Främst är registret till för arbetsmarknadens parter som ska kontrollera att utländsk arbetskraft här på uppdrag arbetar enligt villkor som satts upp i kollektivavtal, säger Alexandra Falke, systemansvarig för registret, i ett pressmeddelande.

Utstationeringsregistret skapar en bild över den utländska arbetskraften som arbetar tillfälligt i Sverige, menar Arbetsmiljöverket. Dryg 6 800, eller var tredje arbetstagare jobbar inom byggverksamhet. De flesta registrerade arbetar inom branschgruppen ”specialiserad bygg och anläggning”. Andra finns inom ”byggande av hus” samt anläggningsarbeten. Företagen som skickar hit personal inom byggverksamhet är främst polska, litauiska, lettiska och danska.

En annan stor grupp, cirka 4 600 utstationerade, arbetar inom tillverkning. De flesta jobbar med reparation och installation av maskiner. Nästa stora grupp med närmare 3 000 arbetstagare jobbar inom informations- och kommunikationsverksamhet.

Enligt Arbetsmiljöverket arbetar de utstationerade oftast i Stockholm och i Göteborg. Andra städer med många utstationerade är Östersund, Lysekil, Malmö och Gävle.

Rekommenderade artiklar

Polska byggjobbare ökar kraftigt

”ROT-sänkningen har inte gett fler svartjobb”

Utländsk arbetskraft ökar

Klart för europeisk plattform mot svartarbete

VVS-rekrytering bland nyanlända

Regeringens upprop ”Sverige tillsammans” ska förbättra nyanländas etablering i landet. Och hittills har 200 företag erbjudit nyanlända praktik eller jobb. Bland dem finns Omar Tobba, 33-årig maskiningenjör från Syrien, som nu gör praktik på Sweco, rapporterar Sveriges Radio (SR).

Lägstalönerna behöver anpassas

Statliga Konjunkturinstitutet (KI) publicerade i går sin aktuella lönebildningsrapport. En av slutsatserna är att arbetsmarknadens parter kan medverka till att minska arbetslösheten genom att ”anpassa lägstalönerna”.

”Bättre matchning krävs mellan bristjobb och jobbsökande”

Fler forskarbostäder åt Swetox

ALMEDALEN. Swetox (Svenskt centrum för toxikologiska vetenskaper), som bland annat studerar hormonstörande ämnen som bisfenol A (BPA), ska bli ett forskarcentrum av yttersta världsklass. Det vill regeringen som nu, via Karolinska Institutet (KI), satsar på fler forskarbostäder i Södertälje. – För att Swetox verkligen ska bli ett forskarcentrum av yttersta världsklass, så ger vi nu Karolinska Institutet (KI) möjlighet att erbjuda forskarbostäder i Södertälje, sa forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S), vid regeringens pressfika i Almedalen.

Cocktail-effekten – farligare än man trott

Vi är alla exponerade för en mix av kemikalier som kan interagera med kroppens eget hormonsystem. Barns och fosters exponering för cocktaileffekten ger senare i livet problem med inlärning, beteende och störningar i fortplantningsförmågan. Det visar ett nytt forskningsprojekt – EDC-Mixrisk. Professorerna Carl-Gustaf Bornehag och Åke Bergman med flera skriver om den hälsofarliga cocktaileffekten i VVS-Forums Tema Innemiljö som kommer ut nu på fredag.

Miljardsatsning på validering ska ge flyktingar jobb

BUDGET 2016. Regeringen inför den första oktober en valideringsreform som beräknas kosta drygt en miljard kronor under fyra år. Tanken är att samla information om vad olika utbildningar innehåller och på vilken nivå de ligger. – Det ska underlätta arbetet och stimulera utvecklingen av validering, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic (S), i en pressrelease från regeringskansliet.