Korruptionen i EU kostar 120 miljarder euro

Korruptionen är utbredd inom EU. Den påverkar alla EU-länder och kostar omkring 120 miljarder euro per år. Byggsektorn och offentlig upphandling är några av de samhällsområden som är särskilt utsatta för korruption. Det framgår av en ny rapport från EU-kommissionen som offentliggjordes i dag.

Rapporten redogör för korruptionen i varje EU-land, vilka åtgärder som vidtas, vad som fungerar och vad som kan förbättras och hur. Stadsutvecklings- och byggsektorerna samt hälso- och sjukvårdssektorn är särskilt utsatta för korruption i ett antal EU-länder.

Offentlig upphandling är ett område som är särskilt utsatt för korruption. Omkring en femtedel av EU:s BNP varje år ägnas åt den offentliga sektorns upphandling av varor, tjänster, bygg- och anläggningsarbeten.

En Eurobarometerundersökning om EU-invånarnas inställning till korruption visar att tre fjärdedelar av EU-invånarna anser att korruptionen är utbredd, medan över hälften anser att korruptionen i deras land har ökat under de tre senaste åren. En av tolv EU-invånare uppger att de har upplevt eller bevittnat korruption under det gångna året.

– Korruptionen undergräver medborgarnas förtroende för demokratiska institutioner och rättsstaten, skadar EU:s ekonomi och berövar länderna välbehövliga skatteintäkter. I rapporten ges förslag på åtgärder, och jag ser fram emot att samarbeta med länderna för att följa upp den, säger EU-kommissionär Cecilia Malmström.

Sverige är ett av de länder som har minst problem med korruption i EU. Men på vissa områden kan ske förbättringar, bland annat ökade krav på insyn när det gäller kommuners avtal med privata entreprenörer.
EU-kommissionen föreslår också att bötesbeloppen för företag höjs vid mutbrott i utlandet. EU-kommissionen menar dessutom att Sverige borde förbjuda anonyma bidrag till svenska politiska partier.

Tillsammans med analysen av situationen i varje medlemsland presenteras också två opinionsundersökningar. Fyra procent av européerna säger sig ha ombetts betala en muta under det senaste året. I Sverige är siffran under en procent. Däremot säger sig 18 procent av svenskarna känna någon som har tagit emot en muta, att jämföra med EU-snittet på 12 procent.