Knappt vart femte bostadsprojekt startas trots detaljplan

Bostadsbyggandet ligger inte i fas med kommunernas planering. Knappt vart femte bostadsprojekt startas, trots att det finns färdiga detaljplaner. Det visar resultatet från en studie som teknikkonsultföretaget Sweco har gjort på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Sweco har studerat 25 av Sveriges tillväxtkommuner för att se hur många outnyttjade detaljplaner som finns och varför de inte förverkligas. Studien visar att kommunerna vill möjliggöra ökat bostadsbyggande för att möta dagens bostadsbrist, men byggstarterna inte ligger i fas med kommunernas planering, skriver SKL i ett pressmeddelande.

Trots att det finns färdiga detaljplaner för 71 800 bostäder i de studerade kommunerna, påbörjas det i samma kommuner bara byggen av 13 600 bostäder per år. Förra året hade Stockholms stad färdiga detaljplaner för 10 000 bostäder, men det påbörjas bara byggen av 4 000 bostäder per år i kommunen.
Uppsala hade färdiga planer för 7 000 bostäder, men där påbörjas bara byggen av 1 000 bostäder per år.

– Ett ökat bostadsbyggande är ett delat ansvar mellan kommun, stat och byggbransch. Parterna behöver ingå bindande avtal om vad var och en ska göra. På så sätt kan man till exempel säkra att nödvändig infrastruktur finns på plats och att byggföretag snabbt förverkligar sina tilldelade planer, säger Gunilla Glasare, avdelningschef på SKL, som också understryker vikten av ökad konkurrensen mellan byggföretagen.

– Där ligger givetvis ansvaret på företagen själva. Men kommunerna kan också bidra genom att föra en ännu mer aktiv markpolitik, menar hon.

Sweco har intervjuat sakkunniga i kommunerna om varför byggstarterna dröjer. Det här några av de vanligaste orsakerna, enligt de intervjuade:

• Den enskilt största faktorn är att byggföretag låter färdiga planer ligga till sig i väntan på bättre marknadsförutsättningar.
• Det finns en naturlig planreserv i områden där kommun och byggherre har kommit överens om att bostäder ska byggas etappvis under flera år.
• Utbyggnaden av nödvändig infrastruktur matchar inte alltid byggprocessen. Om utbyggnaden försenas, då dröjer också byggstarten.
• Företagen konkurrerar ofta med varandra med samma typ av bostäder. Byggstarter dröjer då byggherrar inte vill starta likartade projekt samtidigt.
• Företagens intresse för att bygga bostäder i mindre centrala områden är svalt – trots att det finns ett behov av bostäder i områdena.