Färre utsätts för osund konkurrens inom bygg

Andelen företag inom byggbranschen som upplever sig utsatta för illojal konkurrens från skattefuskande företag sjunker, visar en färsk undersökning från Skatteverket. Men samtidigt är byggsektorn en av de branscher där störst andel företag känner av konkurrens från oseriösa företag.

Bakgrunden till Skatteverkets undersökning är ett uppdrag från regeringen att kartlägga det så kallade skattefelet. Som en del i undersökningen har Skatteverket granskat företagens och allmänhetens kännedom om skattefusk och svartarbete i omgivningen. Bland alla svenska företag uppgav 17 procent att de har blivit utsatta för konkurrens från skattefuskande företag. Det är en minskning från 2002 då 31 procent upplevde osund konkurrens.

Trots minskningen är byggbranschen en av de sämsta branscherna i landet. Bara hotell och restaurang samt transport är värre. Inom bygg är 33 procent utsatta för konkurrens från skattefuskande företag. Men andelen drabbade sjunker. År 2002 var 53 procent utsatta.

Peter Löfgren, utvecklingschef hos Sveriges Byggindustrier, gläds åt att andelen sjunker, men menar att det återstår mycket för att komma tillrätta med den svarta ekonomin i byggbranschen.

– Vi vill se en lag om närvaroliggare, en redovisning av arbetsgivaravgift på individnivå och en lag om anmälningsplikt för utländska företag. Manöverutrymmet för fuskarna måste helt enkelt bli mindre, säger han i en kommentar.

Hos allmänheten är det allt färre som känner någon som skattefuskar, som arbetat svart eller som anlitat svart arbetskraft. Mellan åren 2002 och 2012 har kännedomen om någon som skattefuskat halverats, från 30 procent till 16 procent. Andelen som känner någon som arbetar svart har minskat från 47 procent till 27 procent och kännedomen om någon som under det senaste året anlitat svart arbetskraft har minskat från 44 procent 2002 till 30 procent 2012.

Även attityden hos allmänheten till att anlita svart arbetskraft har förändrats. År 2002 kunde drygt 55 procent tänka att sig köpa svarta tjänster även om man inte skulle riskera någon påföljd. 2013 hade den andelen sjunkit till cirka 35 procent.

Peter Löfgren menar att bland annat reformen med ROT-avdraget påtagligt bidragit till attitydförändringen.