EU-förslag: 40 procent kvinnor i styrelserna

Börsnoterade företag i EU ska ha minst 40 procent kvinnor i bolagsstyrelserna år 2020. Offentliga företag ska nå målet 2018. Det beslutade EU-parlamentet i dag. Men näringsminister Annie Lööf (C) gillar inte förslaget:
– Jag vill inte se en lag om kvotering. Jag tror företag mår bra av ägaransvar, frihet och sunt förnuft, skriver Annie Lööf på Twitter.

I dagsläget är bara knappt 18 procent av styrelseledamöterna på EU:s största företag kvinnor. EU-parlamentet antog lagförslaget med 459 ja-röster mot 148 nej-röster och 81 nedlagda röster.

– För att bli konkurrenskraftiga och respektera EU:s principer och värderingar om jämställdhet, är det avgörande för börsnoterade företag att de får kvalificerade kvinnor att delta i beslutfattandet, säger grekiska Rodi Kratsa-Tsagaropoulou (EPP-gruppen), som lett jämställdhetsutskottets arbete med frågan.

– Nu är det upp till ministerrådet att förhandla klart det här direktivet med parlamentet och kommissionen innan EU-valet. Vi kämpar mot diskriminering och lika möjligheter för alla på arbetsmarknaden, tillade den österrikiska socialdemokraten Evelyn Regner, som lett arbetet i parlamentets rättsliga utskott.

Parlamentet uppmanar EU-länderna att se till att börsnoterade företag vidtar effektiva och bindande åtgärder för att se till att män och kvinnor har tillgång till styrelseposter. Insynsvänliga rekryteringsprocesser är nyckelord i sammanhanget. Målet är att minst 40 procent av dessa poster innehas av kvinnor år 2020. Offentliga företag ska uppnå målet redan 2018, enligt EU-parlamentets beslut.

Om två eller flera kandidater är lika kvalificerade för en styrelsepost ska den av underrepresenterat kön få förtur, enligt parlamentet som dock betonar att kompentens och meriter även i fortsättningen måste vara viktigast.

Rekryteringsreglerna bör inte gälla för små och medelstora företag med färre än 250 anställda. Ledamöterna uppmanar dock EU-länderna att uppmuntra småföretagen till en jämställd könsfördelning.

Sanktioner, som böter, bör tillämpas om ett företag inte har insynsvänliga rekryteringsprocesser snarare än för företag som inte lyckas uppnå målet, menar EU-parlamentet som föreslår uteslutning från offentliga upphandlingar som en möjlig sanktion. Listan över möjliga sanktioner bör vidare bli obligatorisk.

Närmast väntar förhandlingar med EU-ländernas ministerråd.